Niklas Olsson om affärer på internet

AffiliatenĂ€tverk, Bloggar, BloggInfo.se, Bokhylla, DomĂ€nnamn, Informationsprodukter, Internetentreprenörer, Internetmarknadsföring, LĂ€nkstrategier, Övrigt, Projekt, Reseguider, Sökmotorer, Svensk Kolgrill, Twitter, VarumĂ€rken, Webb 2.0, Webbhotell, WordPress

Twitter förÀndrar allt, vÀlkommen till det nya internet

Är Twitter en webbtjĂ€nst? Det kanske började som det, men idag (och framförallt i morgon) Ă€r det nĂ„got helt annat.

Twitter Àr ett nytt sÀtt att kommunicera med internet, ett protokoll. Twitter Àr den lÀnge saknade sociala komponenten i internets grundstruktur.

DÀr vi tidigare varit begrÀnsade till att skriva in URLer och klicka pÄ hyperlÀnkar interagerar vi nu med internet genom textmeddelanden. Vad som började som en tjÀnst för att dela med sig av korta statusuppdateringar har utvecklats till ett protokoll för att kommunicera med bÄde mÀnniskor och webbplatser.

Utforskandet av detta nya protokoll har bara börjat med ett helt ekosystem av tjÀnster som kretsar kring det, hÀmtar data genom det eller levererar data genom det.

Det byggs tvÄ typer av tjÀnster kring Twitter. Dels har vi tjÀnster som lÀser av tweets, tolkar dessa och anvÀnder sig av datan. Dels har vi tjÀnster som publicerar egna tweets till Twitter, automatiserat eller pÄ bestÀllning. MÄnga tjÀnster kombinerar dessa tvÄ.

Vad fÄr dÄ Twitter för inverkan pÄ hur vi anvÀnder internet? Vad sÀgs om följande exempel:

  • Twitter kommer bli vĂ„r nya digitala identitet. För att registrera dig pĂ„ en webbtjĂ€nst tweetar du enkelt “@coolwebservice register“, pĂ„ detta vis kan webbtjĂ€nsten knyta dig till ditt twitterkonto och sĂ€nda dina inloggningsuppgifter som ett direct message.
  • @amazon order “Outliers: The Story of Success“, denna tweet bestĂ€ller en bok hos Amazon, varpĂ„ Amazon sjĂ€lvfallet svarar med en orderbekrĂ€ftelse genom en tweet “@webpal Thank you! Your order is being processed and scheduled for delivery on Thursday.“.
  • @kylskapet finns det nĂ„gon mjölk?“, en tjĂ€nst för att kommunicera med sitt kylskĂ„p (Ă€ntligen!) genom Twitter. Exempelvis Electrolux stĂ„r för aliaset @kylskapet, kopplar ditt twitteralias till ditt kylskĂ„p och svarar genom en enkel tweet “@webpal det finns 2 liter mjölk i ditt kylskĂ„p.“.
  • En ny form av RSS-lĂ€sare kommer vĂ€xa fram genom Twitter, istĂ€llet för rubriker fĂ„r vi korta referat av texter med hĂ€nvisningar till nyheten. Detta Ă€r populĂ€rt redan idag men det Ă€r svĂ„rt att förestĂ€lla sig hur det kommer se ut nĂ€r alla sysslar med det. Twitter kommer bli den i sĂ€rklass viktigaste kanalen för att sprida information.
  • IMDb har redan idag en ganska fascinerande Twitterbot som svarar pĂ„ frĂ„gor. Om du tweetar “@imdb t besökarna” svarar boten med information om filmen och en lĂ€nk till IMDb (”@webpal 1988 5.7 Frank, Sara and their two children have recently moved into the house of their dreams on the c… http://bit.ly/10MyKW“).

I mina ögon Àr framtiden klar. Twitter kommer bli större Àn bÄde Facebook och Google om de lyckas kontrollera detta protokoll nÀr det etablerar sig som en standard för kommunikation pÄ internet.

Detta kommer fĂ„ stora implikationer för oss som utvecklar webbtjĂ€nster, inom en snar framtid kommer Twitter vara en del av arbetet redan pĂ„ planeringsstadiet för de flesta nya webbplatser, precis som man idag diskuterar saker som “hur ska anvĂ€ndarinteraktionen se ut?” kommer vi diskutera “vilken typ av koppling ska vi ha mot Twitter”.

Vad Àr din syn pÄ Twitters framtid?

8 kommentarer

Den chockerande sanningen bakom klickekonomin

NÀr en tidning börjar prioritera sina nyheter efter vilka rubriker besökarna klickar pÄ Àr det nÄgot som gÄtt galet. Visst Àr det bra nÀr anvÀndarna hittar mycket intressant att klicka pÄ, men vad kan man egentligen mÀta av ett klick?

Antal klick mÀter hur stora förvÀntningar en rubrik lyckats skapa hos dina besökare.

Inget konstigt med det, men hÀr kommer problemet: det Àr ytterst fÄ tidningar som mÀter om artikeln bakom ett klick faktiskt nÄr upp till förvÀntningarna som skapats. IstÀllet fortsÀtter man att konstant underleverera pÄ sina besökares förvÀntningar genom att lyfta fram mer och mer klickvÀnliga rubriker utan att reflektera över hur man sakta men sÀkert urholkar sina lÀsares förtroende.

TyvÀrr kan inte Google Analytics mÀta hur vÀl en artikel motsvarade besökarens förvÀntningar, vilket flyttar fokus till andra saker som man faktiskt kan mÀta i sitt statistikprogram (klick tillexempel).

Att mÀta hur vÀl en artikel motsvarade lÀsarens förvÀntningar Àr inte svÄrare Àn att lÀgga till tvÄ knappar i slutet av artikeln. En tumme upp, och en tumme ned. Jag menar, varför spionera pÄ anvÀndarnas klick och försöka dra slutsatser frÄn detta nÀr man lika gÀrna kunde frÄga dem rakt ut?

Jag hoppas det Àr nÄgot jag missar, det mÄste finnas en anledning till att man gör sÄhÀr (och jag hoppas att den anledningen inte har med sidvisningar att göra)?

8 kommentarer

Bra och dÄliga affÀrsmodeller i gratisekonomin

I mina ögon Àr det hÀr ganska enkelt, en bra affÀrsmodell i gratisekonomin Àr en dÀr tjÀnsten genererar intÀkter nÀr anvÀndaren gör det denne kom till tjÀnsten för att göra. En dÄlig affÀrsmodell Àr nÀr en tjÀnst genererar intÀkter pÄ att en anvÀndare gör nÄgot annat Àn det denne kom för att göra.

UtgÄngspunkten Àr att du erbjuder nÄgot som innebÀr ett vÀrde för dina anvÀndare, det Àr det som gör att de gÄng pÄ gÄng ÄtervÀnder till just din tjÀnst. För en tidning kan detta vÀrde vara vÀlskrivna artiklar medan t.ex. en prisjÀmförelsesite visar dig till den billigaste ÄterförsÀljaren av en viss vara.

Den stora skillnaden mellan dessa tvÄ tjÀnster Àr att prisjÀmförelsesiten faktiskt har integrerat sin affÀrsmodell i vÀrdet som skapas, den skapar alltsÄ ett vÀrde och sedan delar den pÄ detta vÀrde med kunden. Detta hÀnder i form av att du hittar till den billigaste butiken medan prisjÀmförelsesiten fÄr en liten provision för att ha förmedlat dig som kund.

Tidningen Ä andra sidan erbjuder sitt innehÄll gratis, men hÀr finns inget ekonomiskt vÀrde och dÀrför ingen möjlighet att omvandla tjÀnsten till en inkomst. Tidningen fÄr istÀllet skapa en extern affÀrsmodell för att kunna tjÀna pengar utan koppling till det vÀrde man skapar, det Àr hÀr annonser kommer in i bilden. Per automatik bidrar alla affÀrsmodeller som inte Àr knutna till vÀrdeskapandet till att tjÀnstens kund inte lÀngre Àr anvÀndaren, vid annonsering Àr annonsörerna kund.

Detta resonemang gÀller dock bara för tjÀnster som Àr gratis för anvÀndaren, om du tar betalt av dina anvÀndare byter du ju helt enkelt ditt vÀrde mot hans/hennes pengar. Om du dÀremot erbjuder din tjÀnst gratis mÄste det alltid till en tredje part som kan bekosta kalaset.

Googleparadoxen

Google Àr gratis för sina anvÀndare, skapar ett stort vÀrde och lyckas göra annonser till en del av detta vÀrdeskapande. Hur gÄr det till?

KÀrnan i Googles affÀrsmodell Àr att Google förmedlar kontakten mellan köpare och sÀljare, ett vÀrde som köparen delar med Google genom att Google fÄr nÄgra kronor för köparens klick och köparen sedan betalar nÄgra kronor extra för produkten, kronor som gÄr in i sÀljarens marknadsföringsbudget. Anledningen till att detta fungerar Àr egentligen mycket enkel, vi anvÀnder helt enkelt Google nÀr vi förbereder oss för att göra ett inköp och Google hjÀlper oss att hitta rÀtt.

Google lyckades alltsÄ med konststycket att göra annonser till en del av vÀrdeskapandet till kunden och blev genom detta den mest effektiva annonsplats vÀrlden skÄdat med anvÀndare som knappt bryr sig om skillnaden mellan annonser och vanligt innehÄll.

En affÀrsmodell för Twitter och Bloggy

Jonas Lejon med Bloggy har lagt fram alternativet att sÀlja Bloggys plattform till intranÀtet pÄ företag som en möjligt affÀrsmodell, en idé som absolut kan fungera men som pÄ sÀtt och vis inte Àr en affÀrsmodell för sjÀlva Bloggy.se som i detta fall istÀllet fÄr fungera som marknadsföringskanal för plattformen (som Àr den egentliga produkten).

Vad stora delar av webbvÀrlden just nu vÀntar spÀnt pÄ Àr lanserandet av en affÀrsmodell för Twitter, kommer de lyckas lansera en Google-modell som skapar vÀrde för anvÀndarna samtidigt som de sjÀlva tjÀnar pengar? Personligen kommer jag se alla försök till en affÀrsmodell frÄn Twitters sida som inte Àr direkt kopplad till det vÀrde vi fÄr ut av tjÀnsten som ett stort misslyckande. En möjlig vÀg för Twitter att gÄ att skulle kunna vara att sÀlja information om anvÀndarmönster till företag som kan göra analyser pÄ denna. Detta vore ett exempel pÄ en affÀrsmodell dÀr Twitter och anvÀndarna delar pÄ vÀrdet som skapas.

Dela gÀrna med dig av dina favoriter bland gratis-affÀrsmodeller!

Ps. LĂ€s Ă€ven Joakim Jardenbergs bloggpost “Vad Ă€r en framgĂ„ngsrik affĂ€rsmodell” i Ă€mnet.

Kommentera

AffÀrsmodellen som förstörde internet (lite grann i varje fall)

AnnonsförsÀljning baserad pÄ antal sidvisningar Àr ett otyg av tre anledningar:

  • Det skapar ett incitament att göra information svĂ„rtillgĂ€nglig genom att gömma den bakom sĂ„ mĂ„nga sidvisningar som möjligt (varför mĂ„ste jag t.ex. ladda om hela sidan tvĂ„ gĂ„nger för att komma till DNs musiksida?).
  • Det hĂ„ller tekniker för att undvika denna typ av sidomladdningar tillbaka (TĂ€nk AJAX och andra smarta Javascript-tekniker).
  • Det hĂ„ller tillbaka implementeringen av nya sĂ€tt att sprida innehĂ„ll pĂ„, som RSS och APIer, dĂ€r annonserna inte följer med innehĂ„llet.

Det Àr viktigt att förstÄ att annonsering baserad pÄ sidvisningar som affÀrsmodell har varit en drivande kraft i internets utveckling och genom detta haft möjlighet att sÀtta agendan Àven för hemsidor utan annonser. VÄr syn pÄ hur en hemsida skall fungera har helt enkelt formats kring sidomladdningar och genom detta har denna affÀrsmodell haft en skadlig effekt Àven pÄ de som inte tillÀmpar den.

Att sÀlja annonsvisningar innebÀr att du bygger in ett incitament i din verksamhet som arbetar mot dina anvÀndare. Jag tror det Àr viktigt att fundera lÀnge och vÀl innan man övervÀger att baka in denna typ av incitament, om du och dina anvÀndare inte strÀvar efter samma mÄl Àr risken stor att de en vacker dag kommer lÀmna dig för nÄgon annan.

12 kommentarer

Live frÄn 24 Hour Business Camp!

2009-01-22 | Projekt, Webb 2.0

Nu har 24 Hour Business Camp dragit igÄng ute pÄ Hasseluddens Yasuragi och vi sitter framför datorerna sedan tvÄ timmar tillbaka. Hela eventet dokumenteras live pÄ live.24hourbusinesscamp.com, men jag tÀnkte passa pÄ att dokumentera mitt och Johan Marands arbete under de 24 timmarna hÀr i denna bloggpost. Kika gÀrna in under dagen (och senare i natt) för att följa vÄrt arbete!

Under de nÀrmsta 24 timmarna ska jag och Johan utveckla en tjÀnst som vi valt att kalla Boxof99 (ingenting uppe Ànnu!). PÄ Boxof99 fyller man in gÀstlistan inför en bjudning och fÄr fÀrdigtryckta placeringskort med valfritt tema hemskickade med posten inom tio dagar. 99 kort kommer kosta under 200kr. TjÀnsten Àr pÄ engelska och korten levereras globalt. För tryckningen av korten anvÀnder vi oss av företaget moo.com i England.

Vi kom hit relativt oförberedda med bara en vag idĂ© kring konceptet och Ă€gnade den första timmen Ă„t att fĂ„ ned lite tankar pĂ„ papper och bygga upp ett flöde kring bestĂ€llningsprocessen. Detta gick faktiskt ovĂ€ntat smidigt och det visade sig att jag och Johan hade en ganska samstĂ€mmig uppfattning om hur upplĂ€gget skulle se ut och hur anvĂ€ndaren skulle slussas genom processen. Vi lyckades Ă€ven fĂ„ ned en lista med “tasks” att dela upp och prioritera. VĂ„ra tasks för projektet ser ut sĂ„hĂ€r:

  • Bygga ett skelett av sidan i Wordpress
  • Testa MOOs API och bygga upp en struktur kring detta
  • Skapa det tekniska flödet bakom bestĂ€llningsprocessen
  • Koppla ihop MOO-integrationen med bestĂ€llningsflödet (detta kommer fungera som en helt fristĂ„ende del)
  • Skapa en grafisk profil för Boxof99
  • Rita upp en layout i Photoshop
  • Skapa XHTML och CSS av denna layout
  • Hitta foton och rita grafik att anvĂ€nda pĂ„ placeringskorten
  • Skriva texter till sidan (med fokus pĂ„ sjĂ€lva sĂ€ljsidan som berĂ€ttar om produkten)

NÀr dessa punkter Àr avbockade anser vi oss som klara :)

Vi har slagit oss ned i den största konferenslokalen (med plats för nÀstan 400 personer!), hÀr hoppas vi pÄ ett friskt idéutbyte med de andra teamen.

Efter detta han vi med en ganska snabb lunch och tog tag i att hitta ett domÀnnamn till vÄr tjÀnst, dÀr vi landade pÄ Boxof99 som faktiskt var ledigt. Nu hoppas vi att domÀnen hinner konfigureras innan klockan 12 i morgon förmiddag.

Först vid tvÄ var vi alltsÄ igÄng och kodade och har nu jobbat med strukturen pÄ siten i cirka tvÄ timmar.

[17:56]

Vi jobbar oss sakta framÄt genom vÄr task-lista. MÄnga av journalisterna som surrade runt hÀr för en stund sedan verkar ha dragit sig tillbaka vilket gör arbetsmiljön lite lugnare. Alla Àr fortfarande pigga och entusiastiska, blir kul att se hur lÀnge alla orkar hÄlla igÄng.

Vi har nu sedan en stund ett fÀrdigt wordpresskelett och kod för att jobba mot MOOs API, vilket verkar ha fungerat smÀrtfritt hittills. SjÀlv utarbetar jag flödet för bestÀllning av placeringskort, en riktig utmaning att göra smidigt för anvÀndarna!

[19:48]

Nu sĂ€tter vi igĂ„ng igen efter en ganska lĂ„ng middag. Fortfarande mycket att göra…

[22:26]

Vid nio badade vi i Yasuragins utepool och passade pÄ att ta det riktigt lugnt inför nattens arbete. Nu Àr vi Äter i gÄng och knackar med siktet instÀllt pÄ en flygfÀrdig version innan vi lÀgger oss.

Jag letar lite fÀrgteman och skissar pÄ en struktur. Johan kÀmpar pÄ med API-integrationen som kommer bli riktigt vass.

[00:58]

Inspirationen har trutit lite vad gÀller det grafiska och vi kommer köra med en ganska enkel layout. Fokus ligger fortfarande pÄ att ha en fungerande version uppe innan vi lÀgger oss.

[03:03]

Mobilstart kommer med dryck, mat och godis sÄ vi kan hÄlla oss igÄng en stund till. Blir svÄrare och svÄrare att arbeta effektivt, stÀmningen Àr dock fortfarande pÄ topp och det Àr ganska stimmigt trots den sena timmen.

[03:58]

Nu har vi knutit ihop WordPressdelen och layouten med API-integrationen. Vi har en del knutar att lösa upp innan vi Ă€r helt klara med detta dock…

[05:10]

Fortsatta problem med MOOs API, vi Àr dock sÄ gott som fÀrdiga med resten av vÄrt projekt. Förmodligen avbryter vi hÀr och unnar oss nÄgra timmars sömn.

[fredag, 14:58]

Detta kanske var den fattigaste livebloggning som gjorts, det visade sig vara mindre klokt att Àgna sig Ät bloggande parallellt med en deadline pÄ 24 timmar och nÀstan 100 trevliga entreprenörer. Tillsammans med en del svÄrlösta knutar i vÄrt projekt blev tidsschemat riktigt pressat, men vi lyckades faktiskt lansera en i princip fÀrdig version av vÄr site innan tolv i morse. SÄ hÀr gick det till efter att jag slutat rapportera:

Vi kom i sÀng nÄgon gÄng kring halv sex i morse utan att ha löst problemet med MOOs API, vÄr sista slutsats var att hela MOOs API-server hade havererat (osagt om vÄra tester och mÄngtaliga experiment varit delaktiga i detta). Vid en snabb koll visade sig att inga tredjepartssystem baserade pÄ MOOs API fungerade lÀngre. Vi gick helt enkelt och la oss i hopp om att MOO skulle kunna lösa problemen nu pÄ fredagsmorgonen.

Vi satte klockan pÄ nio och var uppe i det stora konferensrummet nÄgon gÄng vid halv tio för att Äteruppta arbetet. NÀstan lite sorgligt att behöva hafsa ihop en tallrik med minisushi, melon och smörgÄsar frÄn den berömvÀrda frukostbuffén, men hÀr gÀllde det att veta sina prioriteringar.

Tillbaks vid datorerna visade det sig att MOOs API-server fortfarande inte svarade, varför vi bestÀmde oss för en ny strategi: vi flyttade fokus frÄn kodandet till textskrivande och annan kosmetika för att i ganska högt tempo kunna ta siten till en högre nivÄ. Vi avaktiverade dock den sista lÀnken i bestÀllningsflödet, den dÀr man lÀgger sin bestÀllning och betalar :)

Den sista timmen kunde vi Àgna Ät att ordna med lite trevligare bildmaterial och göra lite mindre korrigeringar i vÄra texter. Elva trettionio kunde vi lÀgga upp en bloggpost pÄ den officiella bloggen dÀr vi presenterar vÄrt projekt, Boxof99 - Exciting prints, delivered in boxes of 99.

VÀlkommen att komma in och kika pÄ vad jag och Johan lyckades Ästadkomma under dessa 24 timmar (minus nÄgra fÄ timmar sömn, en mycket trevlig middag och grymt hÀrligt utomhusbad)!

Det ska tillÀggas att en intressant utmaning i vÄrt arbete var att jag och Johan aldrig arbetat pÄ ett gemensamt projekt tidigare, nÄgot som dock fungerade mycket smidigt!

NÀr klockan var tjugo sekunder i tolv började nedrÀkningen och vid tolvslaget applÄderade vi till vad som kÀnns som ett vÀldigt unikt och extremt frÀscht event. Stort tack till Ted och alla sponsorer som möjliggjorde detta!

Efter tolvslaget rörde vi oss ut mot receptionen för fotografering. Under gĂ„rdagen fick tidningen NyTeknik oss att i samlad trupp vifta med vĂ„ra datorer, en bild som det blir mycket intressant att se rubriksĂ€ttningen pĂ„. I dag var det DI Weekends tur att komma med en bildidĂ©, intrĂ€ngda i ett hörn av Yasuragit utrustades vi med glödlampor för att visa pĂ„ vĂ„r fantastiska idĂ©rikedom (?). Tjugo spĂ€nn pĂ„ att de skriver nĂ„got om “ljushuvuden” :)

Resten av förmiddagen spenderar jag förmodligen med att kika pÄ alla nya webbplatser som kommit till vÀrlden samt den mÀngd bildmaterial, blogginlÀgg och tidningsartiklar som uppstÄtt kring eventet.

Kika sjÀlv pÄ Internetworlds bildspel (Jag och Johan), 24 Hour Business Camp bloggen samt liveversionen av denna (dÀr alla projekt har presenterat sig), bilder pÄ flickr, livevideo pÄ Bambuser, kanalen pÄ Jaiku (som var ovÀntat stilla), samt bloggar om eventet.

[En uppdatering]

Av nÄgon anledning lyckades jag aldrig fÄ till designen pÄ Boxof99 under eventet och det kÀnns lite som om den layout vi fick fram inte riktigt lyfter fram konceptet. DÀrför har jag spenderat 4 timmar under lördagen med att skapa ett nytt utseende, som fortfarande inte Àr helt optimalt, men som Ätminstonde inte stÄr ivÀgen för sjÀlva tjÀnsten pÄ samma sÀtt som det förra utseendet.

Om man drar av vÄr sovpaus under eventet hamnar vi ju ÀndÄ pÄ sammanlagt 24 vakna timmar frÄn idé till fÀrdig produkt :)

10 kommentarer

2008, en Ă„terblick

2009-01-02 | Övrigt

Nu i starten av ett nytt Är tÀnkte jag försöka summera det föregÄende i nÄgra korta punkter. HÀr Àr de hÀndelser som gjorde störst intryck pÄ mig under 2008:

  • Tillsammans med min bror gjorde jag en utflykt i e-handelsvĂ€ngen och startade webbshoppen Svensk Kolgrill. Ett utmĂ€rkt tillfĂ€lle att komma bort frĂ„n den textboks-verklighet man lĂ€tt hamnar i efter tre Ă„r med marketing- och managementböcker.
  • Tillsammans med tvĂ„ vĂ€nner tog jag mig till Tyskland för att tĂ€vla i finalen av ADIDAS guerilla marketing challenge. Vi lyckades inte till fullo övertyga juryn om vĂ„rt koncept, men vi nöjde oss gott med att ha tagit oss dit och fĂ„tt ta del av ADIDAS gĂ€stfrihet.
  • Genom Handels fick vi möjlighet att presentera vĂ„ra tankar kring framtidens trav för ATGs ledning, en mycket uppskattad presentation som vi sedan ombads hĂ„lla vid ytterligare tvĂ„ tillfĂ€llen.
  • Jag testade nĂ„got helt nytt nĂ€r vi tog cyklarna till Tyskland för att uppleva den tyska landsbygden en vecka under sommaren. Vi han Ă€ven med nĂ„gra dagars vandring i Abisko.
  • Jag kom Ă€ntligen ivĂ€g (5 Ă„r för efter alla andra?) pĂ„ en mycket efterlĂ€ngtad tĂ„gluff i Europa. Fyllde ett anteckningsblock och tvĂ„ minneskort med bilder till framtida reseguider i samma veva.
  • Jag prövade pĂ„ arbetslivet som internetmarknadsförare under 5 mĂ„nader som intern pĂ„ Tradera/eBay dĂ€r jag deltog i en tvĂ„ dagars kurs i presentationsteknik, skickade runt 15 miljoner mail och vĂ€ssade mina skills i fussball.
  • Jag fakturerade mer i företaget Ă€n jag nĂ„gonsin gjort tidigare, och detta pĂ„ bara första halvan av Ă„ret.
  • Jag spenderade en oresonligt stor del av min tid pĂ„ ett tĂ„g mellan Stockholm och Lund.

PÄ mÄnga vis blev 2008 för mig Äret dÄ jag stoppade ena foten i arbetslivet och sÄg till att kÀnna mig för ordentligt. Med erfarenhet som e-handlare, konsult och marknadsförare i ett team har jag fÄtt mig en bra mycket bÀttre bild av vad jag vill med mitt yrkesliv Àn jag hade i början av 2008.

Under 2009 planerar jag att ta steget fullt ut.

5 kommentarer

Är det 90-talisterna som gömmer sig i kommentarerna?

2008-11-25 | Bloggar, Webb 2.0

Reseguiden Resa till Berlin drar till sig en del trafik frÄn den yngre generationen (hur vet jag det? SÀttet de formulerar sina sökfraser pÄ och IP-nummer som tillhör skolor eller kommuner avslöjar dem :) ).

Undersidan fakta om tyskland har genererat en rejÀl mÀngd kommentarer (54 stycken), och nya trillar in dagligen. SjÀlva artikeln Àr inget mÀrkvÀrdigt, cirka 200 ord basfakta om Tyskland. Kika in och lÀs kommentarerna sjÀlv, det Àr nÄgot spÀnnande som pÄgÄr dÀr.

Artikeln stod lÀnge helt utan kommentarer, men sÄ snart de tre första (ganska söta) kommentarerna var pÄ plats började det trilla in fler och fler. Nu lever kommentarerna sitt eget lilla liv, somliga sporadiska utrop, mÄnga ironiserande över de andra och en hel del skrÀp som jag raderar.

Det som fascinerar mig Àr hur de som kommenterar interagerar med sidan, hur kan denna lilla (ganska innehÄllsfattiga) artikel förvandlas till en samlingsplats för alla dessa mÀnniskor? Det Àr fascinerande att se hur den hÀr generationen dyker rakt ned i kommentarerna och kÀnner ett sÄdant behov av att dela med sig av hur just de upplevde artikeln.

Dessa besökare verkar lÀgga lika mycket tid pÄ dela med sig av sina egna tankar som pÄ att ta in information. SÄ tror jag Àven att framtiden kommer se ut, du kommer inte kunna fÄ nÄgon att ta in information utan att ge dem möjlighet att studsa tillbaka med sina reflektioner kring den.

Jag tror att möjligheten att kommentera kan passa i princip var som helst. Varför inte lÄta besökarna dela med sig av sina tankar kring El-gigantens produktbeskrivningar, eller pÄ ett företags om oss sida?

PÄ mÄnga sÀtt Àr detta precis vad webb 2.0 handlar om och tankarna kring att öppna upp för interaktion Àr inte direkt nya, men för mig Àr det en ögonöppnare nÀr 54 personer kÀnner ett behov av att kommentera en artikel med fakta om Tyskland!

Ps. Missa inte dessa tvÄ hÀrliga exempel pÄ dÄlig timing.

14 kommentarer

SKRIKER DU TILL DINA KUNDER?

Som marknadsförare mÄste man fÄnga nya kunders uppmÀrksamhet pÄ ett eller annat sÀtt, vanligast idag Àr som bekant att man skriker allt man kan för att överrösta sina konkurrenter (Àven kÀnt som interruption marketing). NÀr du vÀl har gjort kund av besökare kan det dock vara rent utav skadligt att fortsÀtta skrika, lite som att skrika nÄgon i örat nÀr du redan har dennes fulla uppmÀrksamhet.

Att skrika till sina befintliga, trogna, kunder Àr dock allt för vanligt. PÄ nÄgot vis tyder det pÄ en viss misstro kring den egna verksamheten, vad hÀnder om vi slutar skrika, kommer alla vÄra kunder glömma bort oss dÄ?

Som belysande exempel skriker Aftonbladet lika högt pÄ sidan 22 som pÄ löpet. Trots att du redan köpt tidningen och dÀrigenom gett den din uppmÀrksamhet (och dina pengar), Àr varje liten artikel livrÀdd att du ska missa den och gÄ vidare. Artiklarna slÄss om uppmÀrksamhet tillsammans med annonserna och rubrikerna blir korta, sensationella och texterna Ànnu mer sÄ.

Är det inte underligt att Aftonbladet, Ă€ven till en trogen kund som köpt varje lösnummer sedan fem Ă„r tillbaka, kĂ€nner sig tvunget att skrika ut sina nyheter, livrĂ€dda att inte bli sedda just denna dag.

FrÄgan Àr hur mycket upplagan svajar beroende pÄ val av löpsedel, och sedan hur mycket detta svaj egentligen Àr en effekt av att man aldrig bygger en stabil relation till sina kunder utan stÀndigt fortsÀtter att skrika efter deras uppmÀrksamhet.

Ser ni skillnaden hÀr? Dagens nyheter gÄr jag pÄ eget initiativ och köper för att jag förvÀntar mig nÄgot av innehÄllet. Förstasidan skulle lika gÀrna kunna vara helt blank, jag och DN har en relation. DN behöver dÀrför inte skrika till mig (Àven om de gör det till och frÄn i vilket fall).

Det Àr min tro att Aftonbladets skrikande till sina kunder förhindrar dem frÄn att bygga en trovÀrdig relation. SÄ lÀnge Aftonbladet jobbar efter tanken att deras lÀsare vÀljer Expressen istÀllet om denna har en intressantare löpsedel, kommer lÀsarna ocksÄ göra det.

Ni i tidningsbranschen har sÀkert en mer genomtÀnkt uppfattning om varför just kvÀllspressen vÀljer att jobba som den gör, men se det som ett exempel av mÄnga.

Min frÄga Àr egentligen: Hur kommunicerar du mot din befintliga kundbas? Jag tror tyvÀrr att allt för mÄnga osÀkra företag skriker till redan övertygade kunder och dÀrigenom förstör möjligheten att bygga starkare relationer.

4 kommentarer

Permission Marketing av Seth Godin

Permission marketing av Seth GodinSeth Godin Àr ingen enkel person att gömma sig för. NÀr jag första gÄngen snubblade över hans blogg fastnade jag aldrig helt utan fortsatte ganska snart vidare pÄ andra Àventyr.

Seth Godin Àr dock en av de största. En ikon inom marknadsföring. Trots detta omnÀmns han sÀllan i t ex kurslitteratur om marknadsföring, pÄ sin höjd lyfts en halvt missförstÄdd version av begreppet permission marketing fram. Men pÄ internet Àr han dock populÀr och dyker upp titt som tÀtt.

NÀr jag sÄg att Seth Godin hade sin egen action figur (Marketing guru action figure) insÄg jag dock att det kunde vara dags att tÀnka om och jag började lÀsa hans blogg, hans böcker och allt annat jag kom över.

Vad jag insett Àr att Seth Godin hade en extremt modern uppfattning av marknadsföring redan för tio Är sedan, en uppfattning som Àr modern Àn idag. Jag har Àven insett att Seth Godins syn pÄ marknadsföring i stora drag sammanfaller med min egen (inte helt dock).

I sin bok Permission Marketing delar Seth Godin in marknadsföring i tvÄ delar, interruption marketing respektive permission marketing.

Lite förenklat kan man sÀga att interruption marketing Àr all marknadsföring som sker utan att du som kund bett om den. En telefonsÀljare Àr interruption marketing, en banner, printannons och tv-reklam Àr det ocksÄ.

Permission marketing dÀremot handlar om att bygga en relation till sin kund och stÀndigt jobba pÄ att förbÀttra denna. Genom att stÀrka din relation till kunden vidgar du kundens acceptans för kommunikation frÄn dig, din permission asset. Desto större permission asset du har, desto lönsammare kan din kund bli.

Om man tar detta till sin spets sÄ nÄr man en nivÄ dÀr man inte ens lÀngre behöver marknadsföra sin produkt mot kunden, utan kunden litar sÄ mycket pÄ dig att du kan skicka din produkt löpande utan att frÄga först, en bokklubb fungerar t ex pÄ detta sÀtt.

Detta Àr en extremt relevant bok och för min egen del har den givit otroligt mycket. Den har dock tvÄ (i mina ögon) stora brister.

Dels Àr boken Àr skriven redan 1999 och handlar ganska mycket om internet, det sÀger sig nÀstan sjÀlvt att detta Àr en brist. MÄnga av exemplen frÄn tidiga webbföretag blir lite utdaterade i historiens sken.

Mitt största bekymmer Àr dock Seth Godins syn pÄ hur man frÄn början ska bygga sin permission asset, detta Àr ju en mycket intressant frÄga dÄ man frÄn start, utan kunder, inte har mÄnga möjligheter att börja bygga en permission asset. Hur fÄr man in nya kunder dÄ helt enkelt?

Seth Godin föresprÄkar hÀr interruption marketing, som dock leder direkt till en form av opt-in i permission marketing (detta kan innebÀra t ex en banner som leder dig till en sida dÀr du ombeds fylla i din e-mailadress för att komma över nÄgon form av förmÄn).

I min syn pĂ„ marknadsföring bör man undvika interruption marketing (stör-marknadsföring?) sĂ„ lĂ„ngt som möjligt, jag har en stark tro pĂ„ att olika former av social marknadsföring skulle kunna lösa den hĂ€r problematiken (du berĂ€ttar för en kompis om min fantastiska permission marketing kampanj, vilket gör att denne frivilligt söker upp mig och anmĂ€ler sig sjĂ€lv). Det Ă„terstĂ„r att se hur Seth Godin stĂ€ller sig till detta i sina senare verk (har precis pĂ„börjat ”Tribes”).

Utöver detta bör du inte tveka, detta borde tillhöra alla marknadsförares grundutbildning.

Ps. Jag deltar i 24 hour business camp den 22:a januari, det borde du med!

2 kommentarer

Hur hade internet sett ut om Googles algoritm sorterat annorlunda?

2008-10-27 | Sökmotorer

Är det inte lustigt vilken makt Google har fĂ„tt över Internets utveckling? Medvetet eller inte Ă€r det Googles algoritm som bestĂ€mmer vad som Ă€r en relevant text inom ett Ă€mne, och vad som inte Ă€r det.

Framförallt tÀnker jag pÄ den fragmentering av webbplatser som optimering mot Google skapar. För att ranka högt pÄ ett ord eller en fras gÀller det att optimera sidan efter just denna. Google bestÀmmer helt enkelt att det Àr olÀmpligt att skriva om t.ex. ett lands historia och dess kultur pÄ samma sida, för att maximera söktrafiken bör man dela upp dem till tvÄ olika sidor och optimera var och en efter just sin fras (Sveriges kultur och Sveriges historia).

PÄ detta vis Àr Google en av de starkaste aktörerna i att forma hur vi hanterar information pÄ internet. Ut med lÄnga texter, det rÀcker med ett hundratal ord för att ranka överst pÄ en viss fras, och in med fragmenterade hyperlÀnkade texter dÀr varje enskild undersida bara svarar pÄ exakt just det som Googlaren (finns det ordet?) sökte efter.

NÀr konkurrensen i de svenska sökresultaten ökar kommer det inte lÀngre duga att skapa en sida om Sveriges historia, Àven den mÄste delas upp i smÄ, smÄ, delar tills internet Àr fullt av smÄ, smÄ extremt nischade undersidor som lider av en kraftig brist pÄ kontext.

Är det sĂ„ vi vill att internet ska se ut?

4 kommentarer

Ett mail om Mahalo, riskkapital och nedskÀrningar

Jason Calacanis Àr en fascinerande person med intressanta tankar kring framtidens sökmotorer som han ocksÄ omsatt i handling i företaget Mahalo.

Som prenumerant pÄ Jasons personliga nyhetsbrev kunde man idag lÀsa om de utmaningar ett IT-företag med riskkapital i ryggen stÄr inför, om nedskÀrningar och justeringar av affÀrsmodeller. PÄ det stora hela ger mailet en mycket givande inblick i Mahalos verksamhet och kvalar nog in som ett av de mest intressanta mail som nÄtt mig i Är.

Ytterligare intressant blir det att Jason valt att inte publicera mailet pÄ internet utan istÀllet lÀmnar oss utan möjlighet till kommentarer eller diskussion, nÄgot som fick mig att tÀnka pÄ vad jag tidigare skrivit om RSS-bloggar.

Om du Àr intresserad av att lÀsa Jasons mail, lÀmna en kommentar nedan eller maila mig pÄ niklas@webpal.se sÄ forwardar jag det.

Dela sedan gÀrna med dig av dina tankar kring mailet i kommentarerna!

1 kommentar

LÀnken mellan webbplats och annons Àr bruten

I torsdags var jag pÄ Ted Valentins mycket trevliga siterelease av annonskartan.se (som bland annat anvÀnder sig av Traderas API!) och pratade bland annat med Rudolf pÄ Disruptive om nÄgot som vÀckte en del gamla tankar till liv.

I vÄras intresserade jag mig mycket för hur internet pÄverkar företags varumÀrkesbyggande. Framförallt tycker jag det Àr intressant att företag verkar ha ett annat perspektiv pÄ negativ varumÀrkeskontext pÄ internet Àn man har pÄ tv och i tryck.

Skillnaden ligger i att ett respekterat varumÀrke aldrig skulle associera sig med t.ex. en frÀmlingsfientlig tidsskrift i tryck, hur skulle det se ut om Coca Cola annonserade i NSFs medlemstidning? PÄ internet skapar dock affiliatenÀtverken en annan situation, i dessa har företagen mycket smÄ möjligheter att avgöra i vilket kontext deras annonser hamnar.

Affiliateföretaget och annonsören har ju möjlighet att granska alla sidor som önskar delta i programmet, men grundtanken Àr ju att företagen ska kunna utnyttja annonsutrymmet hos tusentals smÄ publicister. Det Àr i princip omöjligt att löpande granska innehÄllet hos alla dessa och kontrollera att de inte skapar en kontext som inte Àr önskvÀrd för annonsören.

NÀr jag frÄgade ett affiliateföretag om deras syn pÄ saken fick jag svaret att företagen inte har nÄgra alternativ, om man vill vara med och leka fÄr man leken tÄla. Detta Àr alltsÄ en kalkylerad risk företagen tar.

Jag tror dock att det finns ett enklare svar Àn sÄ, inom nÄgra Är kommer annonskontext helt enkelt inte existera pÄ internet.

Annonsörer kommer inte lÀngre vara beredda att betala mer för att fÄ synas bredvid Di.ses logo Àn för att synas pÄ en vanlig blogg (med detta inte sagt att det inte fortfarande kommer vara dyrare att annonsera pÄ Di.se pÄ grund av deras kunskap om sina besökare, volym sidvisningar m.m).

Jag tror att annonskontext pÄ internet kommer dö helt enkelt eftersom kontext överhuvudtaget blir mindre och mindre relevant pÄ internet. Jag skulle kunna plocka in DNs nyheter hÀr i bloggen om jag ville, eller varför inte nÄgons foton frÄn flickr? Jag lyfter redan in mina Jaikuuppdateringar till exempel. Hemsidor ser mer och mer ut som lapptÀcken med bitar frÄn mÄnga olika kÀllor, vissa gÄr Ànnu lÀngre och anvÀnder sin webbplats till att enbart aggregera innehÄll frÄn andra kÀllor och presentera denna.

Samtidigt som hemsidorna utvecklas för att ta tillvara pÄ denna möjlighet anpassar sig anvÀndarna. En besökare lyfter inte pÄ ögonbrynen över att mina enkla reseguider kan innehÄlla annonser frÄn nÄgra av Sveriges största resebolag, kopplingen mellan annonserna och webbplatsen Àr helt enkelt inte större Àn att ett litet utrymme pÄ sidan upplÄts till en annonsör.

En tryckt tidning fungerar sjÀlvklart inte pÄ detta vis. DÀr vet vi alla att innehÄllet Àr noga komponerat och granskat innan det gÄr till tryck, ett annonsutrymme Àr en integrerad del av tidningen och blir dÀrmed nÄgot mer Àn en bit innehÄll frÄn en extern kÀlla. I detta fall smittar tidningens varumÀrke av sig pÄ annonsörens vilket motiverar en högre prislapp för en respekterad tidning Àn en enklare.

SjÀlv tror jag inte det kommer ta mÄnga Är innan tanken pÄ kontext pÄ webben Àr helt utraderad och ersatt av ett tankesÀtt dÀr man ser varje individuell komponent pÄ en sida som en helt fristÄende enhet. DÄ finns det varken positiv eller negativ annonskontext, annonsen mÄste helt enkelt klara sig pÄ egna meriter. Vad tror du?

PS. missa inte inUses artikel om smarta designmönster i iPhone, mycket inspirerande!

7 kommentarer